![]() |
|
|
Hem Om Bioheritage Verksamhet Kurser Publikationer Kontakt Länkar In English |
Om kursen Kursens mål Praktisk information Resplan Kursmaterial
Fältkurs till Rumänien 22-28 juni 2009
I Rumänien finns några av Europas mest intakta jordbrukslandskap som brukas med äldre metoder. Här är marknyttjandet och landskapet ännu i stor utsträckning opåverkat av de omvälvande förändringar som karaktäriserat stora delar av Europa under 1900-talet. En resa till dessa områden blir därför en resa till vårt eget landskap som det kan ha tett sig för 100 år sedan eller mer. Här framstår tydligt hur traditionella* skötselregimer som utmarksbete, lieslåtter, skottskogsbruk och lövtäkt, lindbruk och herdesystem eller system med tillfälliga boenden skapar förutsättningar för djur- och växtarter som i stor utsträckning är hotade i Sverige. Man får även en inblick i olika aspekter på självhushåll baserat på boskapsskötsel och skogsbruk, såsom informell ekonomi, arbetskraftsfördelning, redskap och teknik samt de olika markslagens relation till varandra i ett sammanhängande jordbrukssystem. Regionen har ett mycket varierande landskap – från låglänt stäpp till nästan alpina skogar och gräsmarker. Här har också olika ekonomiska system fungerat sida vid sida – planekonomins storjordbruk på låglandet, självhushåll och informell ekonomi i bergsområdena. Faunan och floran överensstämmer i stor utsträckning med den nordiska, och många svenska rödlistade arter finns i goda populationer. Allt detta gör att det i regionen finns många värdefulla jämförelse- och studiemöjligheter för svensk natur- och kulturmiljövård. Kursansvar Kursen är utformad och genomförs av Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) i samverkan med ArtDatabanken. Kursledningen består av Anna Dahlström och Tommy Lennartsson från CBM samt Sofia Gylje från ArtDatabanken. Den rumänska etnologen Ana Iuga kommer också att ingå i kursledningen. Anna Dahlström är kontaktperson för kursen. Innehåll och undervisningsform Undervisningen sker genom föredragningar och diskussioner inom gruppen, till allra största delen i fält. Vi besöker olika typer av miljöer från bycentrum till utmark. Byns marker är i stora drag strukturerade som svenska förindustriella byar. I bycentrum ligger gårdarna med sina trädgårdsodlingar, i inägomarken ligger mindre åkrar där man odlar bl.a. potatis och majs, samt slåtterängar. I vissa områden är lindbruket utbrett. Utmarken består av både bynära betesmark där nötkreatur och hästar vallas under dagen och fäbodar där framför allt får vistas med herdar under hela sommaren. Gräsmarkerna utgörs av såväl stäpp och andra låglänta gräsmarker som mer höglänta gräsmarker uppe i bergen, slåtterängar och betesmarker, gräsmarker nära byar och vid fäbod, öppna gräsmarker och trädklädda marker med hamling, skottskog och skogsbete. Vi får föredragningar av inhemska tjänstemän och forskare och när möjlighet ges intervjuar vi även lokalbefolkningen. Genom att lägga till nya intryck till kursdeltagarnas tidigare erfarenheter ges förutsättningar för givande diskussioner kring förvaltningslösningar för svenska natur- och kulturmiljöer såsom skyddsvärda ängs- och hagmarker, men även för landskapets ”nya” miljöer, t ex längs infrastruktur och kraftledningsgator där vi vill gynna biologisk mångfald, eller marker för produktion av bioenergi. Kursspråk är svenska och engelska. * Med traditionell avses här markanvändningsformer som varit vanliga före jordbrukets industrialisering i Sverige och andra länder, dvs som baseras på främst icke-fossil arbetskraft.
|
BioHeritage | Centrum för biologisk mångfald | Box 7007 | 750 07 Uppsala
Senast uppdaterad
2009-10-11