Workshops, seminarier och kurser

Inom BioHeritage ordnar CBM tvärvetenskapliga aktiviteter, såsom kurser, seminarier och workshops, för forskare, NGOs, myndigheter och avnämare med deltagare från Sverige och andra Europeiska länder.

Kommande aktiviteter

Fältkurs till Rumänien 17-23 juni 2010

CBM:s populära fältkurs till Rumänien arrangeras på nytt 17-23 juni 2010.

Mer information om kursen >

Genomförda aktiviteter

Fältkurs till Rumänien 22-26 juni 2009

CBM har sedan 2005 arrangerat fältkurser till det förindustriella odlingslandskapet i Rumänien med syfte att få nya insikter i hur tidigare svensk markanvändning kan ha påverkat vårt landskap och dess biologiska innehåll. En viktig målsättning med kurserna är att bidra till en god förvaltning av värdefulla gräsmarker och hävdpräglade trädmiljöer i Sverige genom att bidra till ökade kunskaper hos förvaltare och andra aktiva naturvårdare om skötselformer och hävdeffekter i traditionella jordbrukslandskap .

Mer information om kursen >

The future of European semi-natural grasslands

Workshop 20-21 October, 2008, Konstanz Tyskland

53 deltagare från 14 olika länder träffades I Konstanz för att diskutera framtiden för Europas naturbetesmarker och slåtterängar. De övergripnade målen med workshopen var att identifiera kunskapsluckor och föreslå nya forskningsprojekt som är nödvändiga för att bevara Europas naturliga gräsmarker. Vilka är de största utmaningarna för bevarandet? Vad behöver göras i termer av forskning och kunskapsutbyte inom länder och gementsam mellan olika länder?

Rapport från workshopen >

Skötsel av naturbetesmarker

Workshop 19 november, 2007, Uppsala

Samarrangemang av Centrum för biologisk mångfald och ArtDatabanken

Skötseln av naturbetesmarker är som bekant en ständigt het potatis inom naturvården, hävdtidpunkt och röjningsbehov diskuteras mellan olika artspevialister och markägare och rådgivare hamnar i korselden. Argumenten är ofta tämligen känslomässiga, och forskare och artexperter har hittills inte lyckats enas om någon mer objektiv vägledning - en villrådig markägare kan få närmast vilket svar som helst beroende på vilken expert som tillfrågas.

Målet med denna workshop var att samla och analysera de kunskaper om skötsel av naturbetesmark som finns bland experter på olika artgrupper. Målet var bland annat att belysa vilka artgrupper och värden i naturbetesmark som verkligen är oförenliga, vilka skötselformer som skulle kunna tillgodose olika arters krav, samt vilka allvarliga kunskapsluckor som finns. Artexperter inbjöds för att kort presentera vilka ekologiska faktorer i naturbetesmark som "deras" organismgrupp kräver eller gynnas av, vad den inte tål samt vilka skötselformer som skulle kunna tillgodose kraven.

Dokumentation från workshopen >

Utmarksbete, traditionell kunskap och biologisk mångfald i skogsbygd

Seminarium den 7 december 2006, Uppsala

Anordnat av NAPTEK i samarbete med BioHeritage, vid Centrum för biologisk mångfald

Syftet med detta seminarium var att få en överblick över kunskapsläget vad gäller kopplingen utmarksbete inom den boreala skogsbygden, främst det som brukar kallas skogsbete eller fäbodbete, och natur- och kulturvärden samt att bedöma om miljöersättningssystemet är adekvat utformat. Seminariet är en del av uppföljningen av Sveriges åtagande rörande traditionell kunskap inom Mångfaldskonventionen och miljömålet "Ett rikt odlingslandskap" och "Levande skogar". Förhoppningen är att kunna effektivisera bevarandet av den traditionella kunskapen rörande betet och djurhållningen in situ för att så bra som möjligt värna om den hävdgynnade biodiversiteten.

I stora delar av Sveriges skogsbygder har man sommartid betat djuren på skogen för att försäkra sig om att betet och fodret skulle kunna räcka hela året. Den betande skogen kan också anses ha ett kulturvärde och särskilt i kombination med fäbodvallar, fjällägenheter eller liknande kulturboningar som är en del av vårt agrara kulturarv. Det framhålls ofta att dessa områden har omistliga biologiska värden, vilka är dessa egentligen? Frågan är också om dagens utmarksbete bedrivs på ett sätt som motsvarar den historiska markanvändningen och bevaras de biologiska värden som vi idag försöker värna. Samtidigt bör frågan diskuteras huruvida miljöersättningssystemet motsvarar målsättningen. Vilken vikt läggs vid aspekterna kulturmiljöbevarande och biologisk mångfald?

Dokumentation >